omognad

Satt för en halvtimme sedan på Nelson Mandela Square och tog sista tuggan av min andra perfekta stek på mindre än ett dygn. Har också handlat roiboosté & en fin adressbok med Kapten Haddock på.

Det är fredag, en varm och fin kväll i Johannesburg och jag är mätt & belåten nerbäddad i min sköna, nybäddade men lite för korta hotellsäng. Har en ny bok (extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer) som sällskap och känner att det får räcka så eftersom vi var ute på bus hela natten igår. Jag, en rumänsk F2a och en brittisk First Officer. Då båda av dom var nästan tio år äldre än jag blev det som vanligt en stämningsförändring på negativt vis mot mig som det alltid blir i samtalet när alla inser att jag liksom, "the baby" och "åh! jag har ju hela livet framför mig" och kort och gott vet jag inte längre alls vad "dom" pratar om längre även fast jag lade fram viktiga poänger de senaste två timmarna av disskussion & samtalande och bara fått medhåll i mina upplägg. VAD FAN!

Jo. jag är tjugoett. Inte fjorton. Jag känner samma besvikelse som när jag pratar med någon hemma och kanske berättar en historia som råkade vara från Rom. Eller ett missförstånd i Bangladesh. Jag möts nästan alltid av fel respons, -"Ja, när jag åker på IKEA så shoppar du skor i Italien..Orättvist!". I bitter ton.
Hur kan det vara orättvist?
Vad jag gör med mitt liv är vad jag själv väljer, det beror väl på hur hårt jag jobbar för det och vad som känns viktig och rätt för mig, eller?
Och ja, jag är "bara tjugoett".
Men om jag skulle tänka så dumt själv skulle jag ju plötsligt vara tjugosju (29, 32, 36, 44) och då skulle det väl vara tokigt om jag tänkte, som alla verkar göra, "åh, jag önskar att jag var tjugo igen". Varför? Så att jag kan fortsätta att tänka "äh, jag är ju bara tjugo" (ett, två, tre, fyra, fem) all over igen?
Khalas.

Fick ihop några fina bilder inatt och idag. Har hunnit chilla en stund vid poolen (ska göra det imorgon också om jag kliver upp i tid) sprungit upp och ner för rullltrappor, ätit god mat och druckit gott vin. Hade också två sekunders ögonkontakt med Kofi Annan, eftersom han var passagerare på vägen hit (FIVESTAR!)
Imorgon bär det av en sväng till Capetown och sen direkt tillbaka hit.Kan inte påstå att jag saknar Doha, men är hyfsat taggad inför Maldiverna. Sedan har jag ledigt och ska klura på hur Emil ska få sin tioårspresent i tid. Det är den coolaste presenten jag har köpt. Ever.
God Natt.