klockan är tio igen, har haft fullt upp hela dagen och som tur är har det blåst mycket vilket betyder att det "inte har varit så varmt". Över fyrtio, still.
För tolv timmar sedan ungefär ringde det på dörren och jag kikade yrvaket i hålet fast jag redan hoppades och antog att det var Mattias.
Vi hade bestämt att ringa varandra vid nio och mötas men jag hade tydligen gett honom fel nummer så han gav sig ut i värmen och letade efter just min dörr.
Vi åkte till Villagio, ett stort shopping-mall fjorton riyals bort med taxi. Spexigt mall må jag säga, ovanpå affärerna (H&M, zara´s samt lokala motsvarigheter) var det fasader av hus i små städer, fina golv, dish-dasher & abayas överallt och taket var en imitation av himlen. Och justdet, en stor bassäng-kanal med gondoler i.. Mattias förklarade att dom vill påminna om venedig. Got it.
Efter strosande och frukost på ett franskt café promenerade vi längs kanalen till överklass-delen av centret. Plötsligt byttes namnen på affärerna ut till Dior, Burberry, D & G, Ralp Lauren, vakter i dörröppningarna och dom fina golven till mönster av små guldklimpar. Ohyes. Shoppade en banana-republic-skjorta och ett par chinos på Zaras innnan vi handlade mat och vinkade till oss en taxi hem.
Krånglade med mig den (väldigt billiga maten jämfort med sverige) in och upp i hissen och in i lägenheten, ropade hej till Adelija, viftade bort lämnandet av påsar framme med att jag lyckats få med mig en glass hem som inte smält som vi skulle äta senare och sprang ner tilll taxin som mattias fortfarande väntade i, och åkte hem till hans nya lägenhet. A M A Z I N G.
Öppen, ljus, högt i tak, badrum i rummet, utan roomate än så länge, sjyssta skåpluckor och fin utsikt. God.
Vi åt avocado med gräddfil & rödlök, spelade Tekken och kollade på Queer as folk. Like the good old days. Sedan gick vi, i hopp om att jag skulle få lite färg, i hettan till en bank och växlade mina US dollars till riyals. Det blir mörkt ganska tidigt här, mellan 6 och 8, och när solen började gå ner stod jag i ett av mattys fönster och kollade ut över staden och kände hur varm och fin vinden var i ansiktet (hans fönster går alltså att öppna..) Började känna den gamla glädjen komma ikapp, som en glimt av vad jag kände att jag behövde i vintras när jag höll på att bryta ihop av panik inför bara vardagen. Skönt. Jag är på helt rätt ställe & behöver mig själv mer än jag behöver någon annan.
Sedan jag kom hem från Najma, där mattias bor, har jag och Adelija pratat om Litauen, Europa, utbildning, att komma hit och om resor. Vi är inte speciellt lika varandra men hon känns lättsam att både bo och prata med och det känns bra. Vi kommer också att börja utbildningen samtidigt imorgon så det är bara vi som bor tillsammans här och vi kommer att vara på samma ställe från scratch. Någon av våra fyra gemensamma väckarklockor borde ringa i tid och annars väcker vi varandra om inte bönerna från högtalarna utanför våra fönster håller oss vakna som dom gjort hitills. Sjukt nervösa att något skulle gå snett p.g.a den superstrikta policyn. ohwell, godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar